Skiftnyckeln

Den moderna skiftnyckelns uppfinnare Johan Petter Johansson

J. P. Johansson fick patent på skiftnyckeln i maj 1892. Detta patent var en förbättring på hans tidigre patent på en ställbar skrufnyckel med två rörliga käftar. Den förbättrade modellen hade en fast och en rörlig käft, mycket lik dagens skiftnycklar.


Ställbara nycklar fanns nog långt före J. P. Johansson patenterade sin modell. Detta förringar på inget sätt värdet av J. P. Johanssons uppfinning. Det första kända patentet är daterat år 1832 i USA, men redan då var det frågan om en förbättring av ställbara nycklar. J. P. Johanssons patent gäller konstruktionen av skiftnycklar med en fast och en rörlig käft där insidorna bildar fyra sidor av en sexhörning. Den fasta käften är förbunden med skaftet och har en ränna som möjliggör att den rörliga käften, trots sin triangulära bas, kan skruvas tätt intill den fasta käften. Konstruktionen är relativt enkel och hållbar, samt leder till ett smäckert utförande.


Skiftnyckeln har också avbildats på ett svenskt Europa frimärke från 1983. Bilden är tagen ur patentet från år 1892.


Skiftnycklarna tillverkades först av Enköpings Mekaniska Verkstad men såldes via Berndt August Hjorth & Co. Företagen gick senare samman och AB B. A. Hjorth & Co blev BAHCO.


Sex generationer skiftnycklar

Mer information om olika generationer inklusive skiftnycklar i speciella utföranden, t.ex. hajnycklar och dubbel skiftnycklar, finns uppe till höger. Där finns också en sida om Billnäs skiftnycklar samt exempel på andra fabrikat och udda konstruktioner. Dessutom har jag samlat information om intressanta skiftnyckelpatent från olika länder.


Sex generationer skiftnycklar, 2012 fyllde J. P. Johanssons skiftnyckel 120 år. Klicka på skiftnycklarna i bilden för mer information.


Källförteckning
  1. Skiftnyckeln — historik, J. P. Bladet, Årgång 17, Nr 3, 2008.
  2. Wall, Håkan, Sagan om Bahco, Enköpings kommun, 2008.
  3. Bygdell, Cecilia, "Vi är världsbäst på skiftnycklar" — Produktion och nedläggning på Bahco i Enköping, Upplandsmuseets skriftserie Nr 7, Upplandsmuseet, 2008.
  4. Isakson, Börje & Johanson, George, Svenska snileblixtar, Natur och Kultur, 1993.
  5. Kempe, Lars-Åke, Johan Petter Johansson 1853–1943, Uppfinnare från Vårgårda, Skiftnyckeln 1892, På eget förlag, 1992.

Kommentarer

  1. Hej. Tack för en uttömmande presentation av min farfarsfars och farfars uppfinningar! Jag lägger ut länken till min facebooksida. Hälsningar /Anders Brynge

    SvaraRadera
  2. Hej, tack för kommentaren. Speciellt trevligt att höra av en ättling till skiftnyckelns fader!
    Leif

    SvaraRadera
  3. jag har ju ett sånt frimärke

    SvaraRadera
  4. Hej Kjell!

    Vad bra att Du påminner oss om att vi skall fira 120 år i år. Känner Du till att det kommit flera nya varianter av Ergo skiftnyckeln. Nya med extra tunna käftar art.nr. 9029T och 9031T samt nya med extra breda käftar 9029, 9031, 9033 och 9035.

    Vänlig hälsningar
    Stig Lundh
    J.P.Johansson Sällskapet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig,
      Tack för kommentaren. De flesta Ergo skiftnycklar finns med, men kanske något bristfälligt beskrivna. Nr 9031T har jag inte lagt märke till.

      Radera
  5. Var av detta intresse för skiftnycklar, när en cyklist numera klarar sig med sexkantnycklar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror nog mest på intresse för industriell historia och allmänt teknikintresse. Jag har nog också en hel del cykelverktyg.

      Radera
  6. Hej.
    Jag har en 0674 som är märkt "0674-375" på framsidan med "Invented by BACHO Sweden in 1892" på baksidan. Ville bara berätta det...
    Mvh, Tomas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,
      Tack för kommentaren, jag känner till den märkningen. Jag håller som bäst på att skriva ihop en sida om olika märkningar. Informationen om märkningarna som finns på bloggen för tillfället är tyvärr bristfällig.endast de vanligaste finns med.
      -Leif

      Radera
    2. Hej, bra upplysningar på din sida. Vet du var de små siffrorna skaftet är till för.

      Sam

      Radera
    3. Hej Sam,
      Man har antagligen numrerat matriserna som har använts i hejarsmidet.
      -Leif

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar